När jag tittade på mina gamla lumpabilder så kommer en bild upp på mig och min gode vän Sandvik. Bilden är tagen direkt efter orienteringen som vi haft. Jag är helt slut medan min kompis bara står och ler. Det var så att vi sprang orientering i par och vi lyckades faktiskt att vinna. Det skall sägas att det inte var min förtjänst att vi vann utan faktiskt Sandvik. Han hade säkert vunnit med större marginal utan mig, men nu var spelreglerna sådana att man skulle springa i par. Sandvik var en sån där kille som sprang minst 5 mil i veckan, inte joggade utan sprang.
Innan start så insåg vi att han var mycket snabbare än jag var och då kom han med förslaget att han skulle springa och stämpla in kontrollerna medan jag skulle springa närmaste vägen mot mål. Så gjorde vi. Han såg till att jag sprang närmsta vägen medan han sicksackade och fick ihop kontrollerna. Till slut så springer vi i mål samtidigt. Tack Sandvik, vilken hjälte som löste problemet och inte klagade.
Ibland är förutsättningarna inte de bästa, men det finns alltid en lösning för att komma i mål och inte bara det att komma i mål utan även att kunna vinna. Vi kunde valt att följas åt hela vägen men då hade vi inte vunnit, utan vi fördelade istället ansvaret efter kompetens och kunnande och det blev ett vinnande koncept. Mitt bidrag var att jag gjorde mitt bästa genom att springa allt vad jag kunde. Sandvik nyttjade sin styrka och kompetens och tillsammans så blev vi oslagbara. Så oavsett om du är som Sandvik eller som mig så är det viktigt att ta ansvar och göra sitt bästa. Det brukar räcka långt.
Åhhh det vanliga………….
Vad heter Draculas kusin som är vegan?
– Ruccola
Det var en svensk rallyförare som skulle förklara för en utländsk reporter varför det var så farligt att krascha.
– It´s not the fart that kills you, it´s the smäll.
Ålderdomen kommer alltid olämpligt.
– När du äntligen har lärt dig allting, börjar du glömma allt du vet.
Senaste kommentarer