För några dagar sedan sitter jag och några av mina barn och pratar politik och värderingar Då säger en av mina söner att politiken är ju som Paradise Hotel och han hävdar att de beter sig på ett likande sätt. Jag säger snabbt att så illa är det väl inte.
Men tanken på att det skulle finnas en likhet mellan politik och Paradise hotel släpper mig inte, så jag börjar fundera på den sista mandatperioden.
Det börjar med att alla kommer tillsammans med ett uppdrag, att styra och göra det bästa för landet. För att klara av det så måste man hitta samarbete och stöd. Man börjar förhandla, testar nya konstellationer, man baktalar och man sluter pakter för att få makt. Vissa säljer sig dyrt för att få synas, andra för att få utöva makt till varje pris. Efter ett tag festar ändå alla med alla och man ligger kors och tvärs. Fast det erkänner man inte trots att det finns på bild. Efter ett tag märker några att de börjar förlora på sina avtal och blir osynliga. Då slutar man stödja sina uppgörelser och jagar vidare för att hitta nya positioner. Man ”ligger även med” dem som man inte ens skulle ta i med tång, fast det förnekar man. Det skulle ju aldrig hända, eller? Ni kan säkert utveckla detta vidare i all oändlighet.
Man undrar ibland vad som är viktigast för våra politiker, att behålla makten till varje pris eller uppdraget att förvalta landet på bästa sätt.
Åhhh det vanliga ….
Mannen som uppfann autokorrekt är död!
Vila i fridhemsplan.
Min man borde jobba på NASA.
Han älskar att skjuta upp saker.
Super Mario?
Nä, han föredrar svamp.
Senaste kommentarer