Välj en sida

För någon vecka sedan så var det dags för revision på en avdelning där jag har uppdrag nu. Jag upptäckte en viss nervositet bland de anställda. De undrade vilka frågor de skulle ställa, anledningen till revision, vad jag tyckte de skulle svara o.s.v. Det var nästan som de förberedde sig på ett förhör i rätten. Jag förklarade för dem att revision är till för att kontrollera så att vi inte avviker för mycket från uppdraget och att vi inte hamnar fel. Det handlar inte om att jaga fel utan att upptäcka dem i tid så vi har möjlighet att korrigera innan vi faller.
För att förklara så använde jag mig av ett exempel hämtat från en av mina föreläsningar ” Kroppen, alla behövs” I den föreläsningen vill jag visa på beroendet av varandra i organisationen och överbrygga olika motsättningar och utmana förutfattade meningar. Som exempel så är lederna=ledarna, fingrarna=utförarna, nervbanor=kommunikationskanaler o.s.v. Men vad har detta med revision att göra tänker ni då.
Jo, i hjärnan finns det en liten avdelning (lillhjärnan) som samlar in informationen från kroppens avläsningspunkter synen, hörseln, muskler, nerver m.m. Där kontrolleras, bearbetas och summeras informationen. När resultatet är klart skickas så skickas informationen ut till de delarna som styr musklerna. Den lilla avdelningen kan inte själv styra musklerna utan enbart lämna informationen. Likväl så behöver den delen som styr musklerna informationen från balansavdelningen (lilla avdelningen) för att kunna fatta rätt beslut. Så är det med revisorer och controllers, de tillhör balansavdelningen. De kan inget själva göra åt verksamheten utan bara leverera information. Sedan är det upp till ansvarig avdelning att fatta beslut och vidta åtgärder.

Åhhh det vanliga……

Vad heter du lille vän? – Tom – Är det efter pappa? – Nej, efter hans plånbok

Skelettet är det som är kvar när insidan är uttagen och utsidan avtagen. Skelettet är till för att ha nått att hänga köttet på. *Philip, 7 år*

*Brud i vitt*

Lilla Elsa är på bröllop för första gången i sitt liv och frågar sin mamma varför bruden är klädd i vitt. – Jo, förstår du lilla Elsa, det är för att det är den lyckligaste dagen i hennes liv. Elsa funderar en stund och säger sedan: – Men varför är då brudgummen klädd helt i svart?